Lund med lillasyster Elin
Har du någonsin titta ut genom fönstret och blivit så frustrerad att det bokstavligen gnager i dig? Du känner hur ilskan byggs upp och du börjar känna aningar av illamående. Pulsen går upp och du känner hatet i dig när du ser ut över samma gammla asfalt, samma gammla träd, samma hus, samma affärer, samma gungor, stängsel, parkeringsplatser - samma samma samma!
De gör då jag, för jag är förbannat trött på den här stan! Jag är trött på mentaliteten, byggnaderna, vägarna - ALLT!
Så därför har jag beslutat att jag ska söka högskola till nästa höst, vart fan som helst. Just nu har jag Lund i tankarna så jag och min lillasyster (som är nästan lika trött som mig på "samma samma") har beslutat att resa till Lund, sedan vidare till Göteborg i två dagar för nöjen.
Datum är satt och priser kollade så imorgon bokar vi allt! Vi åker denna månad den 29 Juli på kvällen, sover över natten och när vi vaknar den 30:e tar vi oss en tur på stan i Lund samt kikar på Universitetet. Därefter åker vi samma kväll till Göteborg, sover över natten och den 31:a tar vi oss en tripp till Liseberg! Jag har inte varit där sen jag var ca 12år med pappas familj. Härligt! Jag som ÄLSKAR karuseller!Sen tar vi oss en natt till där, strosar runt på stan den 1:a Augusti innan vi tar tåget hem igen på kvällen.
Jag ser verkligen fram emot en resa! Sen ska de bli kul och göra nått med lillasyster, vi umgås så sällan.
Har förövrigt börjat fundera på att följa med min kompis till Nya Zeeland och bo där i ett halvår. Jag tänker liksom, varför inte? Jag har inget här hemma som håller fast mig. Plus att det skulle nog vara en otrolig upplevelse! Men det är inget som är spikat, jag måste ha pengar först, men pengarna som krävs är värt det i alla fall!
Ser inte helt fel ut va?
På ett helt annat ämne, en tanke som slog mig;
Jag tycker det är lite fint att både jag och min lillasyster heter Elin. Elin och Elin. Fast hon har det i och för sig som tilltalsnamn medans jag har det som mellannamn. Men de var ett tag där det var nära att Emelie hamnade på andraplats. Tänk va krångligt de hade blitt sen när mamma träffa Conny, undra hur vi hade löst det..?
London via Lund..?
Har funderat på riktigt om att flytta från Borlänge efter jul. Om jag kan komma på vart bara. Hade de gått hade jag flyttat till London men deras ekonomi och arbetsmarknaden där just nu är inte den bästa. Plus att jag vill nog hålla mig till Sveriges gränser ett litet tag till.
Har funderat på Lund i ett par dagar nu, pratat med mamma om det och hon tycker det verkar som en hyffsad idé. Jag reser ju så mycket jag bara kan och så sett så är ju Lund ett perfekt ställe.
När man ändå talar om resor så håller jag på att leta efter en lucka då jag skulle kunna ta mig till London. Behöver verkligen en semester att lugna ner mig med, har varit ett långt och tufft år känner jag.
Många skulle nog ta sig en solsemester för att ta de lugnt men jag känner att London passar mig bättre, jag trivs verkligen där. Där blandas du in i mängden, men utan att känna dig ensam. Det jag menar är att inget chockar London-bor. Du kan ha på dig en ballerina kjol med rullskridskor och hockeytröja med tillhörande hjälm utan att någon skulle så mycket som höja ett ögonbryn.
Jag längtar efter att gå efter Camdens gator och sippa på en Peppermint Chocolate om vädret är dåligt, sitta i Hyde Park och läsa en bok eller shoppa i Soho, gå och titta på djuren och den fantastiska maten på Harrods eller kika i diverse museum.
Sen tänker jag absolut fylla på min redan fulla garderob med billiga kläder från Primark!
Vi får hoppas min moster har tid och plats för mig för annars blir det nog tyvärr ingen resa, så man får hålla tummarna. Tänkte att jag kanske skulle försöka se om jag kan resa ner till Lund, kika runt på staden så jag får en kännsla för den så jag har nått att tänka på innan jag bestämmer mig, sedan därifrån resa vidare till London.
Allt jag inte förstår
När det kommer till förhållanden så kan jag inte förstå det där med att bli arg för att någon gör slut. Jag kan förstå om man blir arg över sättet personen gör slut på, eller att man är arg på den för att den var otrogen eller sa något dumt. Men då borde man väll snarare vara arg över att personen var otrogen? Eller över vad personen sa som var så fel? Inte kan man väll vara arg på någon för att den inte älskar en längre som den en gång gjorde?
Borde man inte vara glad att man slapp föras bakom ljuset? Eller i vissa fall längre.
Man kanske tycker att de suger om man blir dumpad för någon annan, eller att personen inte älskar en längre, eller vilken anledningen nu än var till att det tog slut.
Men jag ser det alltid som så; Jag vill inte ha någon som inte vill ha mig, jag förtjänar bättre.
Om någon slutar älska mig, är otrogen eller ens för en sekund önskar att de var singel hellre än att vara med mig så skulle jag vilja att de avslutar vårat förhållande, än att de tar av min tid och kärlek de då inte förtjänar. Då spenderar jag hellre den tiden och kärleken på människor som förtjänar och uppskattar den.
Dagens Citat - Vänner
