Nu gäller det att pumpa pumpa med glad musik och glada tankar!
Mando Diao ligger högst upp på listan,inget mer skriker "Happy summer!" än dom!
Sitter och viftar medd tårna i takt med musiken medans jag tänker på hur mycket tid jag slösar på bloggen än läxorna men min kropp är överbelastad av tankar och känslor och finns det något jag älskar mer än att läsa och skriva vet jag inte!Usch vad skönt det är!Och ut med känslor behöver jag verkligen efter det samtal jag nyss fick av mamma.
Tydligen så läser Sebastians pappa och som jag fattade det också hans mamma min blogg,vilket inte alls stressar mig.Lol,klart som fan det gör. Efter allt upp och ner det har varit där. (Ibland önskar man,som en äkta stöddig omogen 14 årig tonåring, att föräldrarna kunde sköta sig själva och inte röra ner sig i våra liv. Men men,dom är våra föräldrar och dom är ju faktiskt bra att ha trotts allt,haha!) Senaste grejjen är ju som sagt misshandelsryktet. Men det ska lösas,så det känns rätt lugnt nu. Det som är jobbigt är att min blogg är tänkt för min vänner som bor på längre avstånd,som jag inte kan nå allt för lätt. Att hans föräldrar läser den känns väldigt pressande. Saken är den att det är mycket som har hänt och jag kan förstå att dom är något tveksamma till efter att jag flög på deras andra son. För er som inte vet vad jag talar om så var det så att Sebastians lillebror Christian(lika gammal som mig) gick och kallad mig fula saker så som äckel,fetto och sa saker som att jag var ful etc. samtidigt som han också var på Sebastian för att han var med mig. Och en människa tål bara ett visst mått av förolämpningar och nedtryckning tills hon bryter ihop. Jag bröt ihop åt fel håll kan man säga. Jag smällde till Christian. Vilket var helt fel av mig men det är löst nu,men det gör ju inte att ryckten som misshandel gör saken bättre. Det känns också som om att allt Sebastian gör reflekteras tillbaka mot mig. Gör han dåligt i skolan eller är full en helg etc. så kommer det även påverka deras syn på mig. Men det är ju inte så att jag får honom att göra det,han är tonåring precis som mig och då gör man dåliga beslut tyvärr.
Det som gör mig mest lessen är att det känns som om att dom inte ser vad jag gör,jag pushar honom att göra läxorna, att gå till skolan,att komma i tid och jag tror jag till och med fått honom att fundera på Högskolan nu. Förklarat för honom hur det fungerar att utan utbildning får man inget jobb. Och efter att han hörde att han bara kommer behöva plugga två år till efter gymnasiet för att bli ingenjör så gav det nog honom ett litet sug efter pengarna han kommer tjäna då.
Nu säger jag inte att det är så,men det är så det känns för mig tyvärr.


/Emmy

(Inlägget är ändrat på begäran)

Fick detta i mailen idag,tyckte det var helt prefekt skrivet!Det är så de ska va!

Dagens meddelande är:

Livet är kort, bryt reglerna, glöm snabbt, kissa långsamt, älska innerligt, skratta okontrollerbart och ångra aldrig något som fått dig att le.

Geckos are cute^^

Veckans To Do List:

Måndag: Matteprov X
Tisdag: Mediauppg. avslutas _  Matte på kvällen _
Onsdag: Mediauppg. avslutas _  Datorkunskap rester X Idrotten (papper) X Matte på kvällen X
Torsdag: Mediauppg. avslutas (den SKA det),BUP möte, Matten som in i h-vete på kvällen!
Fredag: Matteprov och måla i lägenheten samt plugga mer matte på kvällen.
Lördag: Älskade lillebror Micke ska firas,fyler 17år.Grattis bror!Saknar dig och Johan så de gör ont ibland ♥ (och plugga på kvällen med matte och gör någon uppgift i media lr så)
Söndag: Packa och åka hem till Hudik, PLUGGA MATTE prov på onsdag :/

Enda som kommer kunna ta mig igenom detta är Mado Diao som lockar fram minnen från stockholm med Neftaly och modelljagandet av en duva på plattan och stirrande japaner,hahaha jag älskar det!

Neftaly,vi MÅSTE se vår film igen från Stockholm!Vi kommer skratta ihjäl oss!

Tack till dessa två fina flickor som ska göra om min blogg!TACK!♥

Usch va sur jag blir!  Vilket verkar vara det enda jag har blivigt dom senaste dagarna! Hahaha! Men det är alla läxor tror jag,har ju pluggat som satan på matten till i måndags då jag hade ett prov men SATAN va bra de gick också! Det är nästan så att jag skulle kunna hoppas på ett MVG på det provet! Och jag som inte är särskillt stark i det ämnet men jag får tacka pojken min för all hjälp,han satt med mig i nästan 3,5 timme med mig förra helgen. Han är riktigt bra på att förklara på man förstår och så är han läskigt duktig på "huvudmatte"!

Iallafall det var inte det jag skulle skriva utan jag ska berätta om Pia (svenska,engelskaläraren) som lovade mig att ha en färdigplan för svenskan och engelskan så att jag skulle hinna läsa in dem innan skolan slut. Detta skulle vara gjort tills i måndags,fick jag någon planering?Nej. Så jag frågade henne idag och då kom hon och berättade att jag inte får avsluta engelskan för att det är för mycket kvar. Jag bad och bad om en chans men nej. Till slut kom vi fram till att jag ska kanske få göra en prövning om min rektor godkänner det. Problemet var då att jag kanske kommer få betala skolan för det vilket är skitkul för varesig jag eller mamma har pengar till det och pappa kan vi knappast hoppas på tyvärr.

Så jag pratade med rektorn Lena iallafall och då sa hon tvär nej. Jag fick inte ens försöka. Då blev jag faktiskt ganska irriterad och förklarade för henne att mitt bästa ämne är engelska och att jag blir något arg när dom inte ens vill ge mig en chans till att försöka avsluta kursen utan säger tvärt nej. Hon höll med och funderade lite och vi ska fortsätta disuktera det imorgon. Vad som är jobbigast är att betygen sätts nästa fredag och jag behöver mer tid all tid jag kan få för att klara av ett helt år till av engelska.

Jag sitter hrä och inte gör ett skit. Jag borde göra mediakunskapen men jag har ingen fantasi.Jag ska nänligen göra ett eget företag och sen skriva om hur jag skulle göra reklam för det och varför jag inte tar till vissa medel av media och sånt. Sen
så ska jag analysera en massa grejjer och så.Egentligen älskar jag mediakunskap, men nu är det helt stopp.
Kan bero på att jag är sjuktligt nervös inför torsdag och fredag. På torsdag ska jag nämligen iväg till BUP med pappa och möjligen mamma om hon har tid osv. Vi ska diskutera hela lägenhets-problemet med min psykolog så att vi har en tredje part med oss så jag och pappa inte bara sitter och bråkar.(Eftersom att han är helt inkapabel till att lyssna.)Efter det skall jag åka med honom i bilen till skolan och sedan på fredag ska han upp igen till Gävle och möta mig och Sebastian för då ska vi till Sebastians pappa och prata vett i honom då Ronnie lurat i honom att jag misshandlar hans son. Nu kan ni undra varför det är så brottom med det, men det är så att tack vare att Ronnie sprider sånna ryckten/lögner om mig så kommer vi inte få bo hoss Sebastians farbror. Detta är för att Sebastians pappa inte litar på mig och inte vill släppa iväg han med mig eftersom att han tror att det kommer bli bråk och problem så våldsamt och aggressiv jag är(?!). Däremot om Sebastian kunde tänka sig att åka med några vänner istället så går det för sig att bo hos farbrodern.
Gud vad jag är trött på den här skiten,jag förtjänar det verkligen inte.
Jag har fan inte gjort någon något ont,så varför förstöra och sprida så jävla fula saker?

Man tror att man känner en person och att den känner en själv,men tydligen inte.
Åter igen så bevisas det att min tanke med att inte lita på någon verkar vara det enda rätt.

Get a life,orkar inte med er skit.

//Emmy

Nu får ni stå ut med mig och mitt babbel,men jag är så trött att allt ska gå käpprätt åt helvete för mig hela jävla tiden. Det är nämligen så att mamma har skaffat mig en lägenhet.Det var vad det tidigare nämnda bråket handlade om,pappa är arg på mamma tack vare det. Och då i samma veva så blir han arg på mig som har öron och lyssnat på henne varesig jag ville eller inte.Ialla fall,för att få ekonomin att gå ihop så måste vi ha hans underhåll, annars har vi inte pengar till hyra och så.
Så nu när jag nästan fullt bestämt mig för att jag ska flytta in osv. då ringer mamma nu på morgonen och säger att hon har något viktigt att berätta. Det är nämligen så att det lilla hotet pappa gav när jag la fram detta om lägenheten för honom. Hotet var att han inte behöver och inte kommer betala underhåll om jag inte gör som han tycker och tänker,samtidigt sitter han och säger att jag ska välja det som känns bäst för mig. Men då är han så "finurlig" ska ni veta,så att han säger så här "Du är vuxen nog att fatta dina egna beslut och du ska göra det som känns bäst för dig". Sen när jag beslutar något som inte passar herren då låter det "Ja du har ju visat nu att du inte är mogen nog för att fatta egna beslut utan att du behöver hjälp".  Och nu är vi där igen. Han gillar inte när andra tänekr och kommer på idéer,för dom är idioter. Nej det är bara han och hans idéer som är nå bra och som går an att göra. Allt annat är ren idioti.

Jag önskar bara att pappa kan ställa upp en enda gång då JAG verkligen vill och behöver honom att ställa upp,inte bara när han bestämmer att han måste göra det. Precis som mamma gjort med lägenheten nu,hon har insett att jag har haft rätt ett bra tag och har nu gjort något som går rakt i motsatt håll mot vad hon vanligen skulle göra. Vilket är att halvt låsa in mig hemma hos henne.

Jag önskar att något kunde bara klaffa.Att något gick hela vägen.

Nej fy fan vad jag klagar så om internet vill funka nu så kastar jag in en gullig bild på allt det här^^


Jag älskar Mopsar och jag ska ha en så fort jag bara kan!♥

Av någon jävla skitanledning så kan jag inte lägga upp mitt "Läxor" blogginlägg?!Åååh jag blir så arg!För när jag kollar från min blogg så är den upp men om jag klickar på min länk på bdb så finns den inte?!Inte heller om jag själv skriver in adressen...Kan någon förklara varför?!

Fy fan vad man har att ta igen när man har slackat i ett helt år för att manhelt enkelt inte orkat bry sig i skolan. Nu när jag ska byta måste jag läsa ikapp alla ämnen och även läsa tre som egentligen ska hålla på i ett helt år till! Uscha säger jag bara men jag tycker iaf att jag på god väg!Jag har precis avslutat en uppgift i svenskan,jag har även pluggat ut ett kapitel i matte som jag har prov på efter lunchen (alltså om bara någon timme!), och så har jag tentat av datorkunskapen.Jag tror att jag har jobbat mer effektivt och gjort mer jobb under denna helg än vad jag har gjort under hela året här på "Glada" Hudikskolan.

Vänta ni bara så ska ni får höra små smaskiga detaljer om denna skola,när jag pratar med vissa elever om skolan så får jag höra riktiga skräckhistorier...

Först måste jag säga att jag tänker inte fylla igen hela bloggpausen.Jar har helt enkelt haft för mycket för mig för att kunna vara aktiv på internet över huvid taget.Bland annat för att jag nu kommer byta skola. Troligen tilll Helix gymnasiet i Borlänge och läsa teknik,och för dom som känner mig funderar nog hårt på varför i H-vetet jag ska läsa teknik?Jo,för att teknik är inte precis som det låter utan har en hel ddel bra kurser som inte prompt ät teknik rakt igenom.Dessutom så verkar den här skolan verkligen vara inriktad på att hjälpa en till högskolan. Så snart blir det "Byebye Hudik och Hello Borlänge!" igen. Kommer naturligtvis sakna de människor jag träffat och blivigt vän med i Hudik men på lång sikt så kommer den här skolan helt enkelt inte funka för mig.Jag mår för dåligt av att bo i Hudiksvall.

Okey,nu till det jag egentligen ska skriva om! Först måste jag bara säga hatten av till Henrik Schyffert och han show "The 90's - Ett försvarstal"! Man har sett i tidningar och på TV om det men jag har inte brytt mig allt för mycket.Sen så av en ren händelse så knäppte jag på TV:n och där var han,och showen.Nog för att jag missat någorlunda hälften men aja,jag tittade iallafall för det är ju Henrik Schyffert och han är ju rolig, eller hur?
Men jag måste säga att hans show var inte bara rolig utan även en tankeställare.Att ta sig själv på allvar,att våga vara allvarlig och att, som han säger, "våga gå igenom allvarsdörren". Han pratade om hur vi alltid vill ta den bekvämaste,säkraste vägen. Och han har rätt.
Han berättade om sitt 90-tal där han inte tog något på allvar och där hela svenska folket var en enda stor ironisk soppa. Vi gömmde oss och vissa av oss gömmer oss fortfarande bakom ironin. För säger du något irioniskt så behöver du inte stå för det,eller ta ställning,det är som om alla konsekvenser försvinner på något sätt. Så därför så vill jag att alla som kan ska se showen,ska se showen!Hellre igår än idag om det går!

För att fortsätta på det här med ironi så måste jag nog säga att min far är tamefanimej mästare i det om inte grundaren av det. Och hans specialitet är att fördera och fördumma personen han pratar med. Nog för att jag också kan vara rätt vass i tungan men han är tio snäpp värre.Det var såhär att i samband med att jag ska byta skola och flytta tillbaka till Borlänge så har det dykt upp en del erbjudanden om hur jag ska bo från dem båda.Nu har mamma kommit med ett väldigt lockande men skrämmande erbjudande och jag måste bestämma mig till nästa helg.Nu är det så att säga något om mamma,speciellt om det gäller sådana här saker kräver en del planering i hur man ska lägga fram det,vart och när. Så jag har alltså setat sen i torsdags förmiddag fram till lördag kväll och planerat och laddat och lagt över exakt vad när och hur jag skulle säga detta. Jag hade spelat upp scenen och mina repliker i huvudet så många gånger så att det går nog nästan inte att räkna. Så kliver jag ner i vardagsrummet där pappa och hans sambo Suss sitter. Jag börjar förklara och Suss ler uppmuntrande då hon vet att detta är något jag verkligen vill och hon tror på mig. Pappa avbryter nästan direkt och börjar förklara vilka kompletta idioter som jag och mamma är som ens kommit på denna idé. Han förklarar för mig att jag inte ens kan ta hand om mig själv och tar upp bland annat om att jag inte kan laga mat. Då jag frågar honom vad han tror jag levt av det senaste året så är svaret "Skolmaten". Han menar alltså på att under det senaste året så är det enda jag har ätit är nån enstaka frukost och skolmaten,för jag "kan ju inte ens laga makaroner". vilket han fått ifrån ett skämt jag drog om min dåliga matlagning veckan innan.
Iallafall så fortsätter han att förolämpa och trycka er i mig  i ca tio minuter innan jag stoppar honom och för första gången i mitt liv ifrågasätter hans sätt att skälla på mig. Jag lägger fram att han alltid, alltid lägger fram personen och ironiserar den tills den är nere på noll.När han är klar med det så börjar han idioti förklara framförallt planen men även personen som kommit på den. När detta är klart så återgår han till att klampa ner på personen och är det mig han bråkar med så försöker han alltid kasta ut mig ur huset. Ber mig fara åt helvete om "detta inte passar". Det har även hänt att han halv om halvt burit ut mig i bilen och fart iväg till Borlänge eller någon annan stans. När jag förklarat för honom hur svagt jag tycker det är gjort av honom, fortsätter jag att förklara för honom att hans världsbild, om att han alltid har rätt och alla andra har fel inte riktigt överensstämmer med världen där hans medmänniskor lever. Att jag tycker det är helt fel av honom att aldrig någonsin lyssna på andra. När han skulle börja bråka på mig igen efter att jag var klar så avbröt jag honom ska precis de saker som han var påväg att säga och sa till honom förljande "Du har tre tekniker pappa att skälla ut mig och andra,och dom är så uttjatade nu så dom fungerar inte,jag förstår inte ditt mål med dom.ÄR det så att du vill få mig att gråta och skrika?". Då satt han där tyst. Och jag gick upp på mitt rum. Satt och grät en stund till Sussanne kom upp till mig och gav mig en kram och vi pratade lite. Hon lyssnade och förstod och höll med om att pappa gjort fel.

Jag grät mig själv till sömns och när jag vaknade imorse så var jag rädd för att gå upp.Det var nämligen bara jag och pappa hemma i huset och jag orkade helt enkelt inte bråka mer.Men det var något underligt när jag väl kom ut ur mitt rum. Jag ignorerade honom som vanligt i hopp om att det skulle få honom att lugna sig en aning iallfall, och det mest underliga och bästa som kunde ha hänt hände.Han ignorerade mig tillbaka,och vi har även utbytt ett par få meningar utan att bråka. Nu återstår bara bilresan till Gävle och överlevs den utan bråk då är det som en liten revolution i min värld som har hänt.
Jag har vunnit.

Nej nu har jag inte tid mer,nu ska jag packa in mina saker i bilen och fara iväg!

//Emmy